Jag ska berätta om en episod som hände här i somras som kunde slutat illa och som påverkade mej jättemcket.

Jag har ju en liten "skyddsling" som är nyss fyllda 18 år och som befinner sej på ett behandlingshem i Stockholm.

Vi träffades när vi båda var på behandling på Brunslövs HVB-hem och jag föll verkligen för denna underbara o kloka "unge" direkt.

Vi hade inte så mycket tid tillsammans där för när jag hade persmis så var hon där och tvärtom, men vi skrev brev till varann som vi puttade in under dörrspringan.

Så när jag kom tillbaka från mina helgpermissar så låg där alltid ett brev från det lilla trollet, dom kommer jag att spara för alltid för dom betydde så mycket för mej.

Jag vill att ni ska veta att den här tjejen är intelligent, söt, klok, glad, social och har ett nätverk som verkligen vill hennes bästa. Det enda hon har emot sej är sitt eldiga temprament, men rödhårig och tonåring!! Kan det bli annat än eldigt, men även detta är faktiskt en del av hennes charm.

Det var den helgen jag firade min 1-års dag, jag ringde till hemmet och skulle prata med henne och fick till svar att hon hade avvikit!!!

Personalen berättade att hon varit lite rastlös och låg på dagen, men bortåt kvällen verkade det som om hon var lugnare och gladare så hon fick gå ut på promenad med en personal.

Ursäkta, men hur korkad får man bli som personal, gå ut på promenad med en tjej som nyss mått dåligt???

Nåja, hon stack!! Är någon förvånad!!!

Jag fick reda på att hon var på väg hem till sin pappa och att allt verkade lugnt, allt utom jag.

På söndagen pratade jag med henne och hon ångrade sej som fan för att hon stuckit, men att åka tillbaka var det inte tal om, hon förstod att utgång och permissioner skulle bli indragna och det pallade hon inte med, kan jag förstå.

Jag förstod att det här inte skulle gå så bra, hon hade inga mediciner och hon kunde inte gå ut hur som helst.

Jag pratade med några kloka personer och efter lång och hemsk vånda bestämde jag mej för att det enda sättet jag kunde hjälpa henne på var att se till att att hon kom tillbaka till behandlingen.

Jag ringde behandligshemmet, men dom kunde inget göra, så för mej återstod att ringa till polisen eftersom hon var efterlyst.

Jag ringde polisen på hemorten, dom fick exakt adress och jag berättade att hon befann sej där just då för samtidigt som jag pratade med polisen så chattade jag med henne, fy fan vad dåligt jag mådde, snacka om att känna sej som en skit !!

Gjorde polisen något ?? - NEJ!

Dom hade inga resurser - det var kanske briefing inför någon fotbollsmatch!!!!

Nåväl dagarna gick och blev till veckor, tjejen blev mer o mer rastlös. Hon har (hade hoppas jag) en pojkvän som är äldre och väldigt aktiv i sitt missbruk som hon började träffa igen.

Till slut drog dom till danmark, då är vi i andra veckan i juli!!

Till slut så ringde hon sin pappa och han åkte o hämtade henne, pojkvännen hade dragit och hon hade varit ensam på Christiania och bott på härbärgen.

Hon hade tagit en överdos och fått andningsuppehåll, tack och lov så var där någon klok person som upptäckte detta och såg till att hon fick vård. Herregud!!

Hon kom hem och mådde väl inte så jävla bra.

Då ringde jag återigen polisen och vädjade, bönade, svor och tog till alla medel jag hade, dagen efter hämtade dom det lilla grynet!! Äntligen!!

Jag visste innerst inne att jag gjorde helt rätt, men det är fan inte kul att sätta polisen på någon man tycker så mycket om.

Häromdagen chattade jag med henne och hon frågade mej rakt ut om det var jag som angivit henne, jag funderade i en minut och sen svarade jag ärligt, jag försökte oxå förklara varför, men hon är nog lite arg o besviken på mej ialla fall och det förstår jag verkligen - vem vill vara 18år och inlåst??

Men jag gjorde det verkligen av kärlek och omsorg, hon är för fin för att vakna upp som jag, 48 år och i behov av vård.

Jag vill bara att hon ska ta tillbaka sitt liv och göra något bra av det och jag hoppas och tror att en dag förstår hon det och kan bli glad på mej igen!!

Det kunde verkligen ha slutat illa !!!

Jag älskar dej min lilla "busunge"!!!

 

Sillen

25 september 2009 10:04

Jag vet vad du menar, hur ont det gör i en själv att ringa polisen. Det har jag med gjort då min vän avvikit från LVM. Samtidigt som jag chattat, för då har jag kunnat garantera var han befann sig, tja hemma. Det är 1 av hans polare som har internet utöver han själv, men hon bor på ett boende där han inte är välkommen. Jag har haft stöttning av min väns mamma som inte klarat att ringa själv, för hon tycker med att det är jobbigt. Men Marica hur ont det gör, är det det rätta. Det gjorde du för att du bryr dig om henne inte för att vara elak.

http://stolligt.blogg.se

 

Millan

25 september 2009 17:30

Du gjorde helt rätt..o förmodligen räddade du livet på henne

http://kumbayaya.blogg.se

 

Micke

26 september 2009 11:56

oops..komenterade detta inlägg i det som var innan...sorry. Micke

http://http:77beckfjall1.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   2008-06-13!!   Det var meningen att jag idag skulle firat 5 år som nykter! Men efter en "kullerbytta" tidigt i våras så har jag bestämt mej för att fira att det är fem år sedan jag bestämde mej för att leva som en alkoholfri kvinna! Och tr...

För några dagar sedan frågade en bekant mej hur man kan hjälpa sin Pappa med alkoholproblem som han absolut inte vill erkänna och med en livssituation som inte är speciellt hälsosam vare sej för Pappans fysiska o psykiska hälsa eller för min bekants ...

Ja, så är det - Jag ska bli ett Ego!!!   För visst kan man vara ett snällt o omtänksamt Ego, så ska jag bli! Jag är så jävla trött på att alltid ställa mej ett steg bakom, att inte hävda min rätt, att alltid vara den som tänker på andra för...

  Hej Kompisar!!   Så var jag där igen - frågan om vem som är alkoholist, nykter alkoholist, nynykter eller någon annan "fin"  titel.   Jag kan bara inte släppa frågan riktigt och häromkvällen kom den upp till diskussion igen.   Vi kan v...

    Väldigt ofta så får jag höra; Du som är så pigg varför är du egentligen sjukskriven? Herregud vad du orkar med - det kan ju inte vara något fel på dej! Du är SÅ präktig som gör en sån massa hemma! Du kan vara lycklig som har tid att sp...