är väl vad jag känner för det mesta numera.

Men i torsdags så kände jag ännu mer av dom känslorna, det var en dag som det hände mycket på.

Det var 1 1/2 år sedan jag flyttade hem från Brunslöv, jag körde bil för första gången sedan jag blev opererad (ja, bilen är hel), jag var borta på middag och åt med kniv o gaffel precis som en vuxen (det var inte mycket men det gick).

Det känns faktiskt som om det var i ett annat liv som jag var i Brunslöv, men ändå inte. Ibland saknar jag det livet jättemycket även om anledningen till att jag levde där var jävligt trist, men det var ett okomplicerat lliv på något sätt och jag hade verkligen tid och ro att tänka och att tänka färdigt tankarna.

Jag lärde mej väldigt mycket om mej själv under den tiden.

Att ta plats bakom ratten kändes lite kymigt, men när bilen väl började rulla så var det som om jag aldrig gjort något annat, konsigt att vissa saker bara finns kvar.

Men att gå bort på middag var verkligen lite pirrigt, jag kände  inte värdinnan, värden har jag känt o arbetat tillsammans med sedan 1990.

Det är Iza-taxens husse o matte, och eftersom husse är en himla trevig gubbe och Iza en jättegosig hund så utgick jag iftån att det måste matte oxå vara och så var det.

Det blev en väldigt trevlig kväll med god mat och trevligt umgänge, självklart var Iza i centrum för Lasse o mej.

Men dom hade skaffat en liten valp, en Borderterrier som heter Torsten och som jag bara blev så hastigt förälskad i.

   En sån ska jag ha!!! Och han ska heta Hugo!!!

Lasse tyckte att han skulle få vara med o bestämma och självklart får han vara det OM han säljer din flygmaskin och sina fjärrstyrda helikoptrar, det var väl inte för stora krav??

Jag behöver en bebis att skämma bort och gosa med, visst kan jag göra det med Lasse, men jag tror inte att han uppskattar om jag pratar bebisspråk med honom och kliar honom bakom öronen en timma eller så. Fast han är jäkligt duktig på att spela död, speciellt på arbetsfria förmiddagar, då skulle han vinna vilket mästerskap som helt i den klassen !!!!

Vet ni, att om två veckor så befinner jag mej på ett hotellrum i Portoroz, Slovenien, och packar upp tillsammans med syrran o minimonstret, det ska bli så skönt!! Bara slappa o bada o mysa o busa!!

Men först ska jag på en otrevlig röntgen på måndag, inget jag längtar efter och jag är orolig för resultatet, dom såg ju en liten förändring på min ena lunga strax efter jul och det är den man ska kolla upp nu. Men jag kan dra djupa andetag och det gör inte ont när jag gör det. Dessutom så tror jag inte att man kan vara allvarligt sjuk och ha så mycket energi som vad jag har, men det gnager lite trots allt och snor lite av mitt goda humör just nu.

Men nu ska jag ta en tallrik glass och spela en betapet innan jag påbörjar nattens möte med John Blund.

Ha det nu så bra alla och skruva inte av korken i kväll heller, det blir bara så trist imorgon!!

Kram!!