Nu hade jag ju liksom tänkt att jag skulle fortsätta berätta om mina positiva och användbara erfarenheter från min LVM-tid, men just nu finns det ingen inpiration eller vilja att vara så väldigt positiv.

 För igår fick jag reda på att jag har två  elakartade tumörer, helvete!!

En på sidan av halsen och en i "munbotten".

För ca 2 år sedan besegrade jag en bröstcancer, jag tycker att jag har besegrat alkodjävulen och så kommer detta, när fan tar det slut??

Tack gode för mitt LVM, mitt tillfrisknande och mina kunskaper därifrån - alkohol botar fakstiskt varken cancer, ångest eller dåligt humör!!!

BARA SÅ ATT NI VET!!!!

Tack vare min lilla kunskap om Mindfullness så förstår jag att det är idag jag lever och inte om en månad, så just nu finns det ännu färre "sen", och just nu gör jag det jag vill och finner ett nöje och välbehag i.

Det är ju inte så att jag tänker dö, nej, nej.

Jag har ju alldeles för kul i mitt nya liv för att ens tänka tanken att det inte skulle fortsätta, dessutom så vet jag att jag har en hel del att uträtta så småningom och skall jag och ser fram emot det. Men jag får kanske räkna med att vara uträknad lite då o då under hösten.

Det som nästan är jävligast är att se hur ledsen min älskade sambo är, det känns som om han dragit världen nitlott och allt på grund av mej.

Men ingen kan ju påstå att vår kärlek inte är prövad!!

SÅ SNÄLLA VÄNNER; LEV LIVET SOM NI VILL, ÄLSKA ER SJÄLVA, INGEN ANNAN VET HUR DU VILL HA DET - ALLRA MINST DROGEN!!!!!!

Sköt om Dej!!!

Kram